Jag tar en walk and talk med Emmanuel Macron
Knut Kainz Rognerud på plats i Davos.
Lyssna: Knut Kainz Rognerud - Davos fredag krönika
Davos, fredag
Att vara innanför avspärrningarna i Davos är som att befinnas sig Underlandets trädgård – den idealiserade plats som Alice eftersträvade så mycket. Där hon skulle slippa den jobbiga vita kaninen, det var där hon skulle finna Edens oskuldsfulla lustgård.
Här inne finns mer gratis finkaffe, kola och kakor än du kan äta och dricka. Och kejsare och kungar spatserar runt oavsett om deras riken är marknader eller länder.
Det känns som jag ätit en ätmigkaka och blivit allt för stor. Jag småsnackar med presidenter, skrattar med direktörer och chitchattar med statsministrar. Jag tar en walk and talk med Emmanuel Macron – han ger mig en kraftfull presidenthandskakning, tittar mig djupt i ögonen bakom sina blåa glasögonglas – han ler stort. En chanté, säger han medan de bistra livvakterna inte rör en fena. Surrealistiskt men samtidigt helt sant.
Hjärter Dam kom med jumbojet
Inom ett par timmar har jag stått framför, lyssnat och pratat med några av världens mäktigaste män utan att någon biffig bodyguard knuffat bort mig eller någon ettrig pressekreterare dragit mig i armen.
Jag tror de tror att de är bland vänner. De har inget att frukta. Och livvakterna är tillsagda att hålla sig undan. Här är inte farligt. Hit in kommer inte den stökiga vardagen. Här finns ingen som vill avsätta dem. Hit kommer inga TV-team från Uppdrag Granskning.
Men så bjöd man in Hjärter Dam. Han kom med sin jumbojet från väster, han kom med blint raseri. Han spelar krocket med flamingos som klubbor och igelkottar som klot på en isbelagd bana på en jätte-ö i norr. Han fuskar hela tiden.
Han är snabb att utdöma dödsdomar – även för de minste förseelser. Gång på gång uttalas ”av med hans huvud” – ”av med hennes huvud” – ”av med deras huvuden”. Det är så han löser sina problem.
Underlandets Davosvecka var över
I underlandets Davos fick huvuden flyga. Här och där. Hit och dit. Till slut flög Hjärter Dam tillbaka till sitt rike i väster.
De som hade sina huvuden kvar fick se en gris förvandlas till bebis. När några droppar från takets smälta snö träffade mitt huvud vaknade jag till och tänkte att det var en hemsk mardröm.
Men det var ingen mardröm. Det var fredag och Underlandets Davosvecka var över – för denna gång.
